Inlärning och utveckling

Lärandemål

Efter avsnittet ska du kunna använda djupinlärning och återkoppling i stället för att memorera svarsbokstäver.

Inlärning och utveckling

När du kör moped är det minst lika viktigt att du förstår dig själv och hur andra förare fungerar som att du förstår alla trafikregler. Du måste veta varför vi människor tar de beslut vi gör och hur exempelvis stress, grupptryck, trötthet och alkohol kan leda oss till att göra saker vi egentligen inte alls hade tänkt göra.

Inlärning

Hur vi lär oss köra moped handlar om så mycket mer än om vilken trafikskola, teoribok eller app vi använder oss av.

Den viktigaste fasen av vår inlärning sker till hög grad undermedvetet och handlar om hur vi låter våra erfarenheter och andra människor, framförallt andra förare, påverka oss. Denna fas av vår inlärning tar inte slut när vi har tagit körkort utan fortsätter i stort sett hela livet, men framförallt under de första åren som förare.

Inlärningsfasen fortsätter även efter att vi har tagit körkort

Alla erfarenheter, vare sig de är positiva eller negativa, kan forma dig på ett positivt eller negativt sätt. Det är ditt ansvar att se till att du utvecklas åt rätt håll så att du blir en bättre och bättre förare.

Om du till exempel gör ett misstag så gäller det att du lär dig av det, så att du inte gör om det. Detsamma gäller om du ser en annan förare göra ett misstag – lär dig av dennes misstag så att du själv inte upprepar det.

[Bild 1]

Sannolikhetsinlärning – del 1 av 2

Sannolikhetsinlärning är en inlärningsmetod som innebär att du lär dig av dina erfarenheter i trafiken och sedan fattar beslut baserat på dessa erfarenheter.

För de flesta så är sannolikhetsinlärning bara någonting positivt. Om du exempelvis vet att sannolikheten är stor att barn leker intill vägen på en viss sträcka, eftersom du har sett dem leka där tidigare, så kommer detta troligtvis leda till att du sänker hastigheten och höjer handlingsberedskapen på just den sträckan.

Men tyvärr kan sannolikhetsinlärning även vara negativt, men endast om du tillåter den att vara det. Om du exempelvis svänger vänster i samma korsning varje dag utan att det någonsin kommer någon trafik på den korsande vägen så kan det tillslut leda till att du blir ouppmärksam i korsningen. Tänk om du en dag kör ut i korsningen utan att först kontrollera trafiken och det just den dagen faktiskt kommer en bil från ena hållet…

Eftersom denna inlärningsprocess hela tiden sker undermedvetet så är det viktigt att du tänker aktivt på vilka beslut du tar i trafiken och inte bara kör på gammal vana.

Sannolikhetsinlärning – del 2 av 2

Sannolikhetsinlärning kan vara både positivt och negativt

[Bild 1]

Imitationsinlärning

Det är inte bara dina egna erfarenheter som formar dig som förare, andra förare och deras beteende i trafiken gör det också. När du är ung är det speciellt dina föräldrar och dina vänner som spelar en avgörande roll i inlärningsprocessen. Att ta efter andras beteende kallas för imitationsinlärning, även detta sker undermedvetet och kan vara både positivt och negativt.

Om du vet med dig att en person i din närhet kör oansvarsfullt är det viktigt att du inte tar efter den personens beteende.

Att ta efter och lära sig av andra personers beteende kallas för imitationsinlärning

även andra personer än förare kan påverka dig, till och med personer du aldrig har träffat (kändisar, idoler m.fl.) kan påverka ditt beteende i trafiken, speciellt när du är ung. Detta kallas för identifiering och kan även det vara både positivt och negativt beroende på vilka dina förebilder är och vilka värderingar de representerar.

[Bild 1]

Djup-, över- och ytinlärning – del 1 av 2

Begreppen djupinlärning, överinlärning och ytinlärning handlar om på vilket sätt du tar in ny teoretisk information och praktiska kunskaper. Dessa begrepp är extra viktiga under din inledande inlärningsperiod, det vill säga nu, eftersom det är så mycket nytt du måste lära dig. Men eftersom du kommer att fortsätta utvecklas som förare även efter att du har tagit körkort så bör du ha dessa begrepp i bakhuvudet även i framtiden.

Djupinlärning är något positivt och innebär att du lär dig helheten och förstår sammanhangen och orsakerna. Genom de ökade kunskaperna som djupinlärning leder till så får du en mycket bättre förståelse för trafikreglerna och varför de är utformade som de är. Djupinlärning leder dessutom till att dina nya kunskaper stannar kvar på ett annat sätt än om du bara pluggar för att klara teoriprovet.

Djupinlärning leder till en djupare förståelse för trafikreglerna och till kunskaper som verkligen stannar kvar

[Bild 1]

Djup-, över- och ytinlärning – del 2 av 2

överinlärning är också något positivt och innebär att du övar på en praktisk färdighet (exempelvis på att bromsa effektivt) tills den sitter i ryggmärgen. Detta krävs för att den tekniska delen av din körning ska ske i princip automatiskt.

Ytinlärning är däremot något negativt och innebär att du bara försöker lära dig det du behöver så snabbt som möjligt, utan att förstå helheten, för att klara teoriprovet. Om du studerar på detta sätt och mot förmodan klarar provet så är risken stor att okunskapen och osäkerheten som detta leder till får allvarliga konsekvenser vid ett senare tillfälle.

Utveckling – del 1 av 2

Förarerfarenhet utvecklas genom övning, återkoppling och reflektion. Alla går inte igenom samma bestämda psykologiska faser. Att ha körkort betyder inte att riskbedömningen är färdigutvecklad.

Ett omoget beteende kan vara att köra impulsivt eller låta ilska styra. Ett annat problem är att kräva sin rätt utan att uppmärksamma vad andra faktiskt gör. Träna i stället på att förutse risker, hålla marginaler och ta emot saklig återkoppling.

[Bild 1]

Utveckling – del 2 av 2

En ansvarstagande förare följer reglerna och använder omsorg och varsamhet efter omständigheterna. Om någon annan gör fel ska du om möjligt förebygga olyckan, exempelvis genom att släppa gasen, öka avståndet eller stanna säkert.

Hänsyn betyder inte att man fritt får ersätta regler med eget förnuft. Efteråt kan du fundera över vilka tidiga tecken du missade och vad du kan göra annorlunda nästa gång.

Unga förare

Erfarenhet byggs genom övning och eftertanke. En ny förare kan ha svårt att se hur en situation utvecklas och behöver därför extra marginaler. Överskattning, alkohol, trimning och grupptryck kan öka risken. Bedöm det egna beteendet i stället för att utgå från att ett kön eller en ålder alltid kör på ett visst sätt.

Olycksfåglar

Riskfyllda vanor kan återkomma: för hög fart, för små avstånd, bristande uppmärksamhet och ovilja att lära av misstag. Sådana beteenden går att förändra. Ett fast påstående att en viss andel av befolkningen orsakar en viss andel av olyckorna används inte här utan en definierad studie.

Äldre förare

Ålder säger inte ensam hur säkert någon kör. Erfarenhet och självinsikt kan hjälpa, medan exempelvis nedsatt syn eller långsammare informationsbearbetning kan göra vissa situationer svårare. Visa hänsyn och ge tid, särskilt i komplicerade korsningar. Dra inte slutsatser om en enskild person från ospecificerade gruppsiffror.

Öva med frågebanken – del 1 av 2

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Öva med frågebanken – del 2 av 2

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Tillämpning – scenario och förklaring

Situation: Du svarar rätt när bilden är bekant men fel när samma regel visas från en annan vinkel. Vad behöver ändras?

Förklaring: Läs regeln igen och förklara varför den gäller oberoende av bildvinkel. Jämför alternativen och tillämpa den på ett eget exempel.

Sammanfattning och självvärdering

Kom ihåg: Förstå orsaken, prova olika situationer och följ upp misstag. Vana kan hjälpa men också dölja risker.

Reflektera: Vilket fel upprepar du och vilken konkret övning kan bryta mönstret?

Bedöm dig själv: kan jag förklara regeln, använda den i en ny situation och ange vad jag behöver öva? Notera ett konkret nästa steg vid osäkerhet.