Faror vid landsvägskörning

Lärandemål

Efter avsnittet ska du kunna upptäcka vind, grus, vägarbete, vatten och djur innan marginalen försvinner.

Allvarliga olyckor

Landsvägar hör till de allra farligaste vägarna och varje år sker det tyvärr många och allvarliga olyckor på dem.

För att minimera risken att råka ut för en olycka vid landsvägskörning så är det viktigt att köra defensivt och att vara medveten om de vanligaste farorna vid landsvägskörning.

Vid landsvägskörning är det väldigt viktigt att köra defensivt

[Bild 1]

Vindbyar

På grund av att mopeder har en relativt låga vikt så påverkas de lätt av vindbyar. Risken att bli träffad av en stark vindby är som störst när du blir omkörd av ett stort fordon som kör med en hög hastiget.

För att minimera risken att vingla till eller ofrivilligt ändra kurs så är det viktigt att du har uppsikt bakåt, så att du är beredd och kan hålla extra hårt i styret när du blir omkörd. Det är också viktigt att du håller ordentligt avstånd i sidled från fordonet som kör om.

När du kör på broar måste du räkna med att det kan förekomma sidvind som är så stark att den kan påverka din kurshållning.

På vissa platser finns varningsmärken uppsatta där risken för sidvind är stor. Vägmärket anger då den vanligaste vindriktningen.

När det finns risk för vindbyar eller sidvind gäller det att hålla hårt i styret för att behålla kursen

[Bild 1]

Vägarbeten – del 1 av 2

Vägarbetare, maskiner, förändrat underlag och tillfällig trafikföring kräver låg fart och stor uppmärksamhet. Någon kan kliva ut eller en maskin börja röra sig utan att föraren har sett dig.

Följ behörig vakts anvisningar, signaler och tillfälliga märken. Tillfälliga gula vägmarkeringar gäller i stället för motsvarande vanliga markeringar. Orange färg ensam innebär inte att varje orange märke automatiskt upphäver alla andra regler. Passera väghållningsfordon bara på en säker och tillåten sida.

[Bild 1]

Vägarbeten – del 2 av 2

Vid vägarbeten omleds ofta trafiken tillfälligt. Orangefärgade pilar visar då vilken färdriktning du ska köra.

Färdriktning vid tillfällig omledning av trafik

[Bild 1]

Nylagd asfalt

I vanliga fall ger asfaltsvägar väldigt bra väggrepp men när asfalten är helt nylagd så kan den bli mycket hal.

Nylagd asfalt är särskilt farlig i samband med regn och stark värme. Asfalt består nämligen av en blandning av grus och olja och innan nylagd asfalt har hunnit sätta sig så ligger oljan kvar som en hal hinna ovanpå gruset. När det regnar blandas vattnet med oljan och gör väglaget ännu halare. Är det dessutom mycket varmt tränger mer olja upp ur asfalten vilket kan göra vägen glashal.

Nylagd asfalt kan vara mycket hal, speciellt i samband med regn och stark värme

Asfalthalkan brukar försvinna två-tre dagar efter asfalten har lagts, när oljan har pressats ner i gruset av trafiken.

[Bild 1]

Rullgrus

Rullgrus är löst grus på körbanan. Det kan finnas kvar efter vinterns sandning eller spridas vid vägarbete och vägskador. Sänk farten före kurvor och undvik kraftig lutning eller bromsning på gruset. Räkna med löst material under hela säsongen, inte bara före ett bestämt datum.

Mest grus finns i kurvor och korsningar , vilket är de platser där flest olyckor med moped och motorcykel sker.

Det är störst risk att överraskas av rullgrus på våren, i kurvor och korsningar

[Bild 1]

Vattenplaning – del 1 av 3

Vattenplaning är när ett fordon kör så fort genom en vattensamling att det uppstår en vattenfilm mellan fordonets däck och vägbanan som gör att fordonets väggrepp försvinner helt. Risken för vattenplaning finns året om eftersom vattensamlingar kan finnas på vägen året om.

Det är i huvudsak tre faktorer som avgör om ett fordon vattenplanar när det kör igenom en vattensamling: hastigheten , vattenmängden på vägbanan och däcken.

Risken för vattenplaning ökar med hastigheten, vattenmängden och däckens bredd och skick

Ju snabbare du kör igenom en vattensamling desto högre är risken för vattenplaning. Samma sak gäller för vattenmängden: ju mer vatten desto högre är risken för vattenplaning.

Tänk på att det på hårt trafikerade vägar bildas spår i vägbanan. Om det regnar eller har regnat så fylls dessa med vatten. Risken för vattenplaning i slitspår är mycket stor.

Både däckens mönsterdjup och bredd påverkar risken för vattenplaning. Slitna och breda däck är den absolut sämsta kombinationen.

[Bild 1]

Vattenplaning – del 2 av 3

Däckens mönster har för uppgift att leda bort vatten, om däcken är slitna och mönsterdjupet är dåligt så kan däcken inte leda bort tillräckligt mycket vatten. Om däcken dessutom är breda så ökar risken för vattenplaning ytterligare.

Ett bra mönsterdjup minskar risken för vattenplaning och förbättrar däckens våtgrepp

Faktorer som ökar risken för vattenplaning:

Hög hastighet

Djupa vattensamlingar

Breda däck

Slitna däck

Lätt belastade hjul

Spårbildningar i vägbanan

Vattenplaning – del 3 av 3

Om du skulle råka ut för vattenplaning bör du släppa gasen och bromsen och undvika att svänga eller parera med styret. När däcken får grepp igen så är det viktigt att framhjulet är vinklat åt samma håll som det var innan du vattenplanade.

[Bild 1]

Djur

På våra landsvägar förekommer många olika sorters vilda djur. Riskerna förknippade med dessa kan du läsa om i kapitlen Viltolyckor och Vid en viltolycka.

Men på vägarna förekommer även en annan stor grupp djur, nämligen hästar med ryttare. De förekommer inte bara på landsvägar utan även inom tätorter. Oavsett var du stöter på hästar med ryttare så måste du tänka på att hästar är lättskrämda djur och att ryttarna ofta är ungdomar utan riktig trafikvana.

I vissa områden är det mycket vanligt att stöta på häst med ryttare på vägarna

Tänk på följande när du passerar en häst med ryttare:

Undvik att tuta eller skapa onödigt motorljud.

Blända av när du kör med helljus.

Passera med låg hastighet och god säkerhetsmarginal i sidled.

Ha om möjligt ögonkontakt med ryttaren eller hästföraren när du passerar.

Accelerera mjukt när du väl har passerat.

[Bild 1]

Tunnelseende

När du kör med hög hastighet så blir ditt avsökningsområde smalare och du upptäcker inte rörelser i periferin på samma sätt som annars, detta kallas för tunnelseende.

Om du kör moped med laglig hastighet behöver du inte oroa dig för att få tunnelseende på grund av hastigheten. Men tunnelseende kan även uppstå på grund av trötthet, alkohol, stress, droger, olämpliga läkemedel eller sjukdom som exempelvis migrän.

Tunnelseende innebär att ditt avsökningsområde blir smalare

[Bild 1]

Fartblindhet

Fartblindhet innebär inte att du får nedsatt syn på grund av hög fart utan att du tror att du kör långsammare än vad du faktiskt gör. Fartblindhet beror på att du vänjer dig vid en hög hastighet och upplever den som normal, behaglig och inte alls så hög som den faktiskt är.

Om du kör moped med laglig hastighet behöver du inte oroa dig för att bli fartblind.

Varningsmärken

Innan många, men inte alla, av de faror som du kan stöta på vid landsvägskörning finns det varningsmärken uppsatta. De kan exempelvis varna dig för att du närmar dig en skarp kurva eller att risken för djur på eller vid vägen är extra stor.

Varningsmärken är alltid uppsatta i god tid innan faran i förhållande till den hastighet som gäller på vägen

Om inget anges på en tilläggstavla så sätts varningsmärken upp på följande avstånd före den fara som märket varnar för:

30-50 km/h: 5-75 meter

60-70 km/h: 50-200 meter

80-90 km/h: 150-250 meter

100-120 km/h: 200-400 meter

När du passerar ett varningsmärke ska du anpassa hastigheten och inta handlingsberedskap.

[Bild 1]

Öva med frågebanken

Läs avsnittet och arbeta därefter med frågorna i AM-Soru. Förklara med egna ord varför det markerade svaret är rätt och varför de andra alternativen inte passar.

Tillämpning – scenario och förklaring

Situation: En bro följs av ett öppet fält i stark sidvind. Vad förbereder du?

Förklaring: Sänk farten kontrollerat och ha stabil ställning och utrymme. Räkna med ändrad vind när skyddet från vegetation eller fordon försvinner.

Sammanfattning och självvärdering

Kom ihåg: Läs vägen långt fram och anpassa tidigt. Samma fart passar inte både torr asfalt och löst eller vått underlag.

Reflektera: Vilka väderförhållanden skulle få dig att välja bort tvåhjulingen?

Bedöm dig själv: kan jag förklara regeln, använda den i en ny situation och ange vad jag behöver öva? Notera ett konkret nästa steg vid osäkerhet.