Köra på landsväg

Lärandemål

Efter avsnittet ska du kunna välja säker placering, avstånd och agerande vid järnväg och driftstopp.

Placering – del 1 av 2

Moped klass 1 ska köras på vägrenen i första hand och på körbanan i andra hand. Om vägen har en vägren som är lämplig att köra på så ska du alltså göra det.

Om vägen inte har en vägrenen ska du köra på körbanan. Vanligtvis bör du placera mopeden så långt till höger som möjligt, men när övrig trafik håller samma hastighet som du får köra, exempelvis när hastighetsgränsen är låg eller när det är kö, så kan du placera mopeden närmare mitten av körfältet.

När du avgör vilken placering som är lämpligast i en viss situation så måste du ta hänsyn till trafiken både bakom och framför dig samt till sikten och vägbanans skick.

Om en väg saknar vägren ska du köra på körbanan och placera mopeden så långt till höger som möjligt

Rullgrus

Var alltid uppmärksam på rullgrus. Som mopedförare måste du vara medveten om att risken för rullgrus är störst nära vägkanten, där du ofta köra.

Slitspår

Placering – del 2 av 2

Vid regn ska du försöka undvika att köra i de slitspår som ofta bildas på landsvägar eftersom risken för vattenplaning är som störst där.

[Bild 1]

Avstånd framåt

En av de absolut vanligaste olyckstyperna är upphinnandeolyckor, alltså när ett fordon kör in i ett annat fordon bakifrån. Oftast sker upphinnandeolyckor på grund av att förare håller för kort avstånd till fordonet framför.

Du måste alltid anpassa din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt , väglag och övriga trafikförhållanden så att föraren i framförvarande fordon när som helst kan bromsa kraftigt utan att du riskerar att köra in i fordonet. Att du inte fick stopp på mopeden i tid på grund av halt väglag eller dålig sikt är aldrig en giltig ursäkt om du orsakar en olycka.

När sikten är dålig måste avståndet till framförfarande fordon vara ännu längre än vanligt

För att kontrollera att du håller ett lämpligt avstånd till fordonet framför dig så finns det två tumregler som du kan använda dig av.

[Bild 1]

Tresekundersregeln

Tresekundersregeln innebär att det ska ta dig tre sekunder att nå den punkt fordonet framför dig befann sig vid när du började räkna. Så här gör du:

Välj ut ett tydligt riktmärke, exempelvis en kantstolpe eller skuggan av en bro som går över vägen. När fordonet framför dig passerar riktmärket så börjar du räkna: "1001", "1002", "1003". Om du själv hinner passera samma riktmärke innan du har hunnit till "1003" så kör du för nära fordonet framför dig.

Tresekundersregeln kan hjälpa dig att hålla ett lämpligt avstånd till framförvarande fordon

[Bild 1]

Samma avstånd i meter som din hastighet i km/h

Vid bra förhållanden används ibland hastighetstalet i km/h som ett ungefärligt meteravstånd. Vid 45 km/h ger 45 meter cirka 3,6 sekunder. Det är en planeringsregel, inte ett lagstadgat minimiavstånd eller en garanti.

Öka avståndet vid halka, regn, dålig sikt eller osäker trafik. Använd hellre en fast punkt och tidräkning än att lita på att avståndet mellan kantstolpar alltid är exakt lika.

Vägmarkeringar

En vägs körfält separeras i regel av olika vägmarkeringar som upplyser om vad som gäller på vägen. Ofta förekommer de i olika kombinationer. De vanligaste vägmarkeringarna är: mittlinje, varningslinje och heldragen linje.

Mittlinje

Denna typ av mittlinje används utanför tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.

Förhållandet 1:3 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är tre gånger så långa som dellinjerna) indikerar att minst 70 km/h gäller – om inget annat anges.

[Bild 1]

Mittlinje (tätort)

Denna typ av mittlinje används inom tätorter. Linjen får korsas, men tänk på att mötande trafik kan förekomma på andra sidan.

Förhållandet 1:1 mellan dellinje och mellanrum (mellanrummen är lika långa som dellinjerna) indikerar att 50 km/h eller lägre gäller – om inget annat anges.

[Bild 1]

Varningslinje

Varningslinje varnar för skymd sikt och kan ibland förvarna om en heldragen linje längre fram. Linjen får korsas, men det anses inte lämpligt.

Förhållandet 3:1 mellan dellinje och mellanrum (dellinjerna är tre gånger så långa som mellanrummen) visar att det är en varningslinje.

[Bild 1]

Heldragen linje

En heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.

Heldragna linjer används när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motsatt körfält.

I några undantagsfall så är det tillåtet att korsa en heldragen linje.

[Bild 1]

Mittlinje och heldragen linje

Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.

För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det rekommenderas inte.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Mittlinje och heldragen linje

Varningslinje och heldragen linje

Denna kombination innebär att trafikanter i körfältet med den heldragna linjen inte får köra på eller över linjen med något hjul.

För trafikanter i den andra körriktningen så är det däremot tillåtet, men det anses inte lämpligt.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Varningslinje och heldragen linje

Dubbel heldragen linje

En dubbel heldragen linje innebär att det är förbjudet för alla trafikanter att köra på eller över linjen med något hjul.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Dubbel heldragen linje

Reversibelt körfält – del 1 av 3

Ett reversibelt körfält är ett vändbart körfält vars färdriktning bestäms av trafiksignaler. På vägar med reversibla körfält kan färdriktningen alltså växla. Oftast är det trafikflödet och tiden på dygnet som avgör i vilken färdriktning som trafiken upplåts.

Förtydligande om körfält

Ett körfält är ett längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för att framföra ett fyrhjuligt fordon på.

Om det finns plats för två fyrhjuliga fordon att köra bredvid varandra så behöver det alltså inte finnas någon längsgående vägmarkering (exempelvis en mittlinje eller en varningslinje) för att det ska räknas som att körbanan har två körfält.

Undantag

I följande fall får du med stor försiktighet korsa en heldragen linje eller ett spärrområde:

Om det behövs för att du ska kunna passera ett hinder på vägen.

Om utrymmet i en korsning annars inte är tillräckligt för din moped.

Om det behövs för att komma till eller från en fastighet eller motsvarande.

Reversibelt körfält – del 2 av 3

[Bild 1]

Köra på landsväg – Reversibelt körfält · 1/2 · 2/2

Reversibelt körfält – del 3 av 3

Om det i din färdriktning löper en streckad linje omedelbart till höger om den heldragna linjen.

Kantstolpar

Kantstolpar markerar hur vägen går och underlättar för dig som förare att se vägen. Alla kantstolpar är försedda med reflexer, normalt är de vita men innan och efter vägkorsningar, busshållplatser och parkeringsfickor så är reflexerna rödgula.

Rödgula reflexer signalerar att fordon kan komma från sidan

På vänster sida av vägen så är reflexerna formade som två prickar och på höger sida så är de formade som en rektangel.

På motorvägar är även de vänstra kantstolparna försedda med rektangulära reflexer för att markera att det inte förekommer mötande trafik där. De två prickarna symboliserar alltså ett körfält med mötande trafik.

[Bild 1]

Vägrenen – del 1 av 2

Många landsvägar har en vägren intill körbanan. Vägrenen är ett säkerhetsområde som i första hand är till för cyklister, mopedister, fotgängare samt traktorer och andra långsamtgående fordon.

Du som kör moped klass 1 ska köra på vägrenen när det är lämpligt. Detta gäller även om kantlinjen är heldragen. När du kör på vägrenen måste du tänka på att vissa andra trafikanter också har rätt att köra där och att alla fordon får utnyttja vägrenen temporärt för att underlätta en omkörning och den sista sträckan innan en högersväng. Det kan alltså förekomma en hel del trafik på vägrenen.

När du kör moped ska du köra på vägrenen när det är lämpligt

Innan du placerar mopeden på vägrenen måste du först kontrollera om det finns några oskyddade trafikanter eller hinder där. Om det är mörkt eller dålig sikt måste du vara extra försiktig och köra med en så pass låg hastighet att du kan stanna på den vägsträcka du kan överblicka.

När du passerar en oskyddad trafikant som färdas på vägrenen så är det viktigt att du håller ut i sidled och att du håller en lämplig hastighet.

[Bild 1]

Vägrenen – del 2 av 2

Om du kör på vägrenen innan en korsning måste du vara beredd på att en förare som ska svänga ut ur korsningen kan tolka din placering som att du ska svänga höger och därför kör ut framför dig.

När du kör moped får du köra ut på vägrenen, även om kantlinjen är heldragen

När du ska köra tillbaka till körbanan från vägrenen så gäller utfartsregeln. Det innebär att du måste lämna företräde både mot bakomvarande fordon och mot mötande fordon som kör om och befinner sig i körfältet du ska köra tillbaka till.

[Bild 1]

Stanna och parkera – del 1 av 2

Vid landsvägskörning så är det väldigt viktigt att du stannar och parkerar på ett korrekt sätt eftersom de höga hastigheterna medför stora risker.

Även vid landsvägskörning så bygger alla parkeringsregler på de två huvudprinciperna. Du får inte stanna eller parkera så att:

Fara uppstår

Du hindrar eller stör andra

Allmänna parkeringsregler

Det råder parkeringsförbud på huvudleder. När du kör på en sådan (vilket du ofta gör vid landsvägskörning) så får du endast parkera i speciellt utmärkta parkeringsfickor.

På den här vägen är det förbjudet att parkera eftersom det är en huvudled

Utanför tätbebyggda områden så får du i regel bara parkera på höger sida i färdriktningen. När det är möjligt så ska du alltid parkera eller stanna utanför körbanan.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Stanna och parkera · 1/2

Stanna och parkera – del 2 av 2

När fordon står på väg i mörker, skymning, gryning eller dålig sikt ska föreskriven parkerings- och bakbelysning användas när reglerna kräver det. Undantag finns bland annat vid tillräcklig belysning, väl synlig uppställning utanför vägbanorna och för tvåhjulig cykel eller moped vid vägens yttersta kant.

Undantaget för två hjul får inte automatiskt användas för mopedbil. Välj i första hand en tillåten, skyddad uppställningsplats och säkerställ att andra hinner upptäcka dig.

Nödstopp

Om du tvingas till nödstopp – exempelvis vid motorhaveri, punktering eller efter en olycka – ska du varna , lämna mopeden och vägen och sedan larma.

Stanna på lämpligast möjliga plats

Om du vid nödstopp måste stanna mopeden på en farlig plats så ska du helst stanna så långt ut till höger på vägrenen som möjligt. Om det inte finns någon vägren så ska du stanna på lämpligast möjliga plats. Gör allt du kan för att inte stanna mitt i vägen, där mopeden utgör en fara för bakomvarande trafik.

Varna andra trafikanter – del 1 av 2

Vid driftstopp ska du först undvika att själv bli påkörd och sedan varna efter situationen, med varningsblinkers och föreskriven belysning om sådan finns. För ett fordon som ska ha varningstriangel gäller utsättningskraven i trafikförordningen, bland annat vid angivna stopp på vägar med gräns över 50 km/h.

Placera triangeln så att andra varnas i god tid, med hänsyn till sikt, kurva och krön. Det finns inte ett enda generellt lagmått i meter för alla situationer. Gå inte ut i farlig trafik för att placera den. Triangel ersätter inte att personer tar sig i säkerhet.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Varna andra trafikanter · 1/2

Varna andra trafikanter – del 2 av 2

Var försiktig när du placerar ut varningstriangeln. Gå vid sidan av vägen, utanför vägräcket om det finns ett sådant. Om det är mörkt bör du bära en reflexväst för att synas så bra som möjligt.

Lämna mopeden och vägen

Ta dig och passagerare bort från körbanan när det kan göras säkert. Vänta skyddat, exempelvis bakom vägräcke om platsen lämpar sig. Stå inte framför, bakom eller intill mopeden där ett annat fordon kan träffa dig.

Ordna bärgning. Vid akut fara eller personskada, ring 112. Försök inte laga ett fordon i ett utsatt körfält.

Larma

När du har tagit dig i säkerhet ska du larma. Antingen genom att ringa en bilbärgare eller, vid fara för liv, genom att ringa 112.

Om du tvingas till nödstopp på en plats där det är förbjudet att stanna eller parkera så måste du flytta på mopeden så fort det är möjligt.

Vända

Det finns inga generella förbud mot att vända eller backa på en landsväg eller huvudled, men du får bara göra det om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter.

Om vägen är fri från trafik så är det alltså tillåtet att stanna på en landsväg eller huvudled och backa in på annan väg för att vända.

Ett säkrare alternativ till detta är att istället svänga in på den mindre vägen och sedan vända på en lämplig plats.

U-sväng

Att göra en så kallad "U-sväng" (svänga 180 grader, likt ett upp-och-nedvänt U) är ett annat sätt att vända på. Det är i regel också tillåtet om det kan ske utan fara eller hinder för andra trafikanter och förutsatt att du inte korsar en heldragen mittlinje. Om sikten är skymd eller om vägen är väldigt smal bör du alltid undvika U-svängar.

Du får inte gör en U-sväng om:

Du har trafik bakom dig

Det kommer trafik i motsatt körfält

Sikten är skymd

Utrymmet på vägen är för litet

Det kräver att du korsar en heldragen mittlinje

Huvudleder – del 1 av 2

Vid landsvägskörning så kör du ofta på huvudleder. En huvudled är en väg vars trafikanter ska ges företräde av alla trafikanter på anslutande och korsande vägar. Trafikanter som är på väg att köra in på huvudleden informeras om att de har väjningsplikt genom vägmärken och, i de flesta fall, vägmarkeringar.

Tänk på att du som mopedförare är relativt oskyddad och syns sämre än andra fordonsförare. När du närmar dig en korsning måste du därför vara väldigt uppmärksam. Även om det är förarna på anslutande vägar som ska lämna företräde så finns det alltid en risk att de inte ser dig eller att de missar att de har väjningsplikt. Om du känner dig osäker på om en förare som har väjningsplikt verkligen kommer att sakta in eller stanna i en korsning bör du därför sänka hastigheten och vara beredd på att lämna företräde , även om du enligt reglerna inte behöver göra det.

När du närmar dig en korsning måste du alltid vara uppmärksam och beredd på att en förare som har väjningsplikt kanske kör ändå

På huvudleder sitter det i regel ett gult rombformat vägmärke uppsatt efter varje korsning.

[Bild 1]

Huvudleder – del 2 av 2

På huvudleder råder generellt parkeringsförbud. Det råder dock inget generellt stoppförbud. Det innebär att du får stanna för att låta en passagerare stiga kliva av eller på mopeden eller för att lasta av eller på gods. Men du får inte parkera om det inte finns parkeringsplatser som är utmärkta med ett vägmärke som tillåter parkering.

Det gula rombformade vägmärket anger att vägen är en huvudled

Om du kör på en huvudled och kommer till en korsning (med en eller flera anslutande vägar) där du ska svänga för att följa huvudleden så har alla trafikanter på anslutande vägar fortfarande väjningsplikt, men du måste ändå ge tecken för att visa att du ska svänga.

Där en huvudled upphör sitter ett slutmärke uppsatt. När vägen inte längre är en huvudled så börjar högerregeln gälla igen, om inget annat anges.

Huvudled upphör

[Bild 1] [Bild 2]

Vägars fortsättning i korsningar

För att förtydliga vad som gäller i korsningar där vägar som inte är huvudleder ansluter till en huvudled så används ibland tilläggstavlan Vägars fortsättning i korsning. Den anger vilka anslutande vägar som har väjningsplikt i korsningen.

Tavlan visar en stiliserad version av den kommande korsningen, där du kommer nerifrån och den väg som inte har väjningsplikt markeras med ett tjockare streck än övriga vägar.

Denna tavla anger att förare på anslutande vägar har väjningsplikt i korsningen

Denna tavla anger att du har väjningsplikt i korsningen

När du kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under huvudledsskylten. När du inte kör på en huvudled används tavlan som en tilläggstavla under vägmärket Väjningsplikt eller Stopplikt.

[Bild 1] [Bild 2]

Köra på landsväg – Vägars fortsättning i korsningar

Enskilda vägar

Om du svänger in på en väg med en gul skylt med svart text och en röd pil så vet du att vägen är enskild. Det innebär att vägens standard kan vara dålig och att den helt eller delvis saknar skyltning. Håll därför en lämplig hastighet och var beredd på att bromsa.

Enskild väg

även om vägen inte upplevs som trafikerad så måste du alltid vara beredd på möte, speciellt där sikten är skymd. Innan kurvor och backkrön är det därför extra viktigt att sänka farten och hålla ut till höger.

Tänk på att högerregeln gäller precis som vanligt i korsningar med enskild väg (om inget vägmärke anger något annat). Om du kör på en enskild väg och är osäker på om du har väjningsplikt eller företräde i korsning med en större väg så bör du ta det säkra före det osäkra och lämna företräde.

Standarden på enskilda vägar är ofta väldigt låg

[Bild 1] [Bild 2]

Järnvägskorsningar

Tåg har lång stoppsträcka och kan inte väja åt sidan. Planera överfarten så att hela mopeden kan komma ur spårområdet utan stopp. Kontrollera sikten åt båda håll och följ signaler och bommar. Lita inte på att ett visst meterintervall beskriver alla tågs bromsförmåga.

Järnvägskorsning med bommar

Detta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg med bommar.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Järnvägskorsning med bommar

Järnvägskorsning utan bommar

Detta vägmärke varnar om att vägen korsar en järnväg utan bommar.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Järnvägskorsning utan bommar

Avstånd till järnvägskorsning

Dessa avståndsmärken talar om avståndet till järnvägen i tredjedelar. Det märke du möter först är det som har tre streck.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Avstånd till järnvägskorsning

Kryssmärke (ett spår)

Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med ett spår.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Kryssmärke (ett spår)

Kryssmärke (flera spår)

Denna anordning sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg med flera spår.

[Bild 1]

Köra på landsväg – Kryssmärke (flera spår)

Plankorsningsskärm

Denna anordning används ibland för att göra järnvägskorsningar lättare att upptäcka. Där de används är de i regel uppsatta till höger, till vänster och ovanför korsningen.

[Bild 1]

Säkerhetsanordningar

Plankorsningar kan ha olika skydd: kryssmärke, signaler och bommar. Skyddsutrustningen är hjälpmedel och får inte ersätta egen uppmärksamhet. En plankorsning kan ha mindre skydd än du väntar dig.

Närma dig med anpassad fart och kontrollera om tåg kommer. Kör inte ut vid rött eller annan stoppanvisning, när bom är stängd eller i rörelse eller när du inte kan komma helt över. Följ också särskild stopplikt där sådan finns.

Rött blinkande ljus

Rött blinkande ljus betyder alltid stopp. Du får inte passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen innan ljuset har släckts.

[Bild 1]

Vitt blinkande ljus

Vitt blinkande ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Signalen har dock inte samma innebörd som grönt, utan betyder att du måste passera med stor försiktighet eftersom järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots signalen.

Oavsett vilken typ av skyddsanordning en järnvägskorsning är utrustad med så kan du aldrig lita blint på den – du måste alltid själv kontrollera att det inte kommer ett tåg innan du passerar korsningen. Titta alltid åt både vänster och höger när du kontrollerar detta.

Kontrollera alltid själv att inget tåg kommer innan du passerar ett järnvägs- eller spårvägsspår

När du har försäkrat dig om att det inte kommer något tåg bör du snabbt passera korsningen. Om din moped har manuella växlar ska du växla ner till en låg växel innan du passerar för att minimera risken för motorstopp.

[Bild 1] [Bild 2]

Viktiga regler

Om det finns en ljussignal i järnvägskorsningen så får du aldrig köra mott rött, även om bommarna är uppfällda.

Det är stoppförbud i järnvägskorsningar.

Det är parkeringsförbud närmare än 30 meter före och efter järnvägskorsningar.

Det är förbjudet att köra om strax före och i järnvägskorsningar utan bommar eller trafikljus med röd, grön och gul signal. Förbudet gäller inte omkörning av tvåhjuliga fordon.

Det är alltså tillåtet att köra om andra fordon i järnvägskorsningar med bommar eller trafikljus med röd, grön och gul signal. Men med tanke på de potentiella riskerna bör du undvika sådana omkörningar.

Du får aldrig köra mot rött i järnvägskorsningar

[Bild 1]